Har man haft mycket att göra så måste det komma dagar då man tar det lugnare. Nu har jag haft en hel vecka då jag varit igång, tagit beslut och ringt till folk och berättat. Det är nog det som är jobbigast. Att ta hand om allt runtomkring så att alla hänger med i svängarna. Få alla att förstå, att ge upp något är inte att ge upp på sig själv. Tvärtom!

Att tillåta sig själv att misslyckas är nog den bästa gåvan man kan ge sig själv. Resa sig upp och säga "Ja, jag misslyckades den här gången. Men jag är inte misslyckad för det" Jag fixade inte det här med Kemin  och det blev till slut jobbigt att gå dit och se skolan och alla som var där. Nu var jag där i fredags och hämtade lite grejer som var kvar och det kändes inget speciellt alls, den demonen var borta. Nya friska tag! Nu vet jag det! Trist nog så finns det något inne i mig som fortfarande vill bli dietist, men man kan inte göra allt man vill. Det finns säkert något som passar mig bättre. Jag har många talanger som jag kan spinna vidare på. Det här med kulturvetarlinjen som jag gått klart till hälften är kanske bättre att satsa på. Om inte så blir jag en väldigt duktig undersköterska som kan svetsa. Å det är inte det sämsta.

Är bara lite orolig för att gå arbetslös... det är inte det roligaste. Är nog främst ekonomin som jag oroar mig för. För det kan gå åt skogen med buller och bång om det inte fungerar. Det bästa vore ju om jag fick jobb på en gång. Fast anställning med bra betalt och ev utbildning som ingår i arbetet.

 Ja, det har varit en lugn dag idag med funderingar och tankar. En bra dag!

För er som inte bor i Umeå kan jag meddela att det regnar och är kallt här! Vårvindar friska.... TREVLIG VALBORG!   

De senaste dagarnas jobb att fylla i CV på alla olika ställen har börjat ge resultat. Jag har fått en anställningsitervju den 3 maj. Jag har alltså inte fått något jobb, men ändå blev jag jätteglad. Kanske behöver jag inte svälta och leva på vatten och bröd. Jag blev så paff när hon ringde och frågade om jag ville komma att jag glömde helt att fråga vilken slags anställning det var frågan om. Men, hon sade att det var flera stycken olika  så då antar jag att dom ser lite olika ut. Men det är sommarvikariat, det vet jag.

Var glad när jag gick ut på min promenad och solen sken och fåglarna kvittrade så jag gick ner till strandpromenaden. Men fy vad det blåste kallt där. Isen har gått på älven men det känns då inte än i luften!

 Några detaljer:

Passade på att gå förbi Fotohörnan för att se om de hade några bra priser på kameror....men då såg jag att de har stängt. Ja, inte bara stängd utan borta. Den finns inte där längre. Typiskt!  Såg några fina blommor och jättesmutsig snö, så den bilden får stå för våren här just nu!

Vi behöver ett regn som tar bort allt damm och smuts som ligger överallt!  

"Jag tackar Gud för det regn som sköljer bort skiten från trottoarerna"  från Taxi Driver  

Har nu bestämt mig för att avsluta mina studier och ställa mig till arbetsmarknadens förfogande. Ja... förfogande och förfogande. Har egentligen aldrig varit till deras förfogande, det är dom som är där till mitt förfogande. Eller?? Jag har varit arbetslös tidigare och fått A-kassa osv.

När jag var yngre (19 år) fick jag en arbetssökande resa ner till Stockholm för att söka arbete där. Men, det är nog den enda gången jag verkligen har fått ett arbete genom arbetsförmedlingen. De flesta gångerna när jag bytt jobb så har jag suttit mig ner och funderat på vart jag kan tänka mig att jobba och sedan har jag gått till den arbetsplatsen och fått ett jobb.

Är det så det fungerar fortfarande?

Det är spännande tider som väntar. Tror jag ska ringa upp till "den där affären" och fråga där om de behöver någon som jobbar där i sommar! Då får jag ju se om det fungerar att bara höra av sig.

Sagt och gjort!

 Fortsättning följer....

Idag när jag gick ut en sväng passade jag på att ta med kameran. Fast det är mitt inne i stadens kärna så finns det saker som skriker ut våren. Bland annat dessa saker: Första vårblommorna tar sig upp.   Men  inte långt ifrån ligger snön kvar.

Ett av det smartaste Umeå stad har gjort för att göra det lättare för cyklisterna, ja förutom alla cykelbanor så klart, är att de har ställt ut tryckluftspumpar där man kan pumpa däcken.  Jag har själv saknat detta inne i staden och att dom har ordnat det så bra med en skylt som räknar antalet cyklister som passerar. Smart!

En stor    till Umeå Kommun och hoppas att dom får stå kvar! 

Överallt håller gräs och blommor på att ta sig upp. Men där skuggan ligger kvar ligger också snön kvar.

Oj, där kom visst mitt huvud med. Vilken miss. Nåja, jag tar inget extra betalt för det! Vassego!

Ha en bra dag!

Jag tror att de flesta känner igen sig när man pratar om livets upp och nergångar. De flesta har långa perioder då inget händer och så verkar allt komma till ett stort stopp coh direkt efter det händer allt på en gång. Jag är nu inne i sån period. Något har tagit stopp, så om allt stämmer, så borde det hända en massa saker snart.

Jag får se hur jag gör. Troligtvis stannar jag kvar i Umeå ialla fall. Men kanske söker jag mig till någon annan stad. Vi får se.

    Spännande tider väntar i vilket fall som helst!

Har i dagana gått igenom lite fotografier som ligger i lådor. Jag har fotat rätt mycket och framkallat själv, så det finns en hel del att gå igenom. Alla svartvita som jag framkallat själv har jag varit jättenoga att spara kontaktkartor och negativ på ett speciellt ställe, så dom har jag kolla på. Det är värre med färgbilderna. Alla dessa kuvert som man fick bilderna i från framkallningsstället och där en del fotografier och alla negativ ligger. Dom ligger inte säkert i dom där kuverten. Många negativ har blivit förstörda i förtid för att dom åkt på sniskan i en låda och blivit tillknycklad. Men, det finns en hel del minnen i alla dessa bilder. Ska dela med mig av några bilder som jag gillar. Kanske inte dom bästa, rent fototekniskt, men med bästa känslan. Här är ett:  

Här är ett annat, helt annorlunda:  

Som sagt var, känslan är helt olika i de båda bilderna. Dom tillhör mig och mitt förflutna och båda bilderna är så mycket JAG som det bara kan bli!

Tack för mig

I påskas var jag i våran vackra huvudstad och hälsade på föräldrarna. Det var så länge sedan jag såg dom att det var riktigt kul att bara ha dom omkring sig i några dagar. Jag hann med att ha sönder deras dator (och fixa den efteråt, såklart). Jag gick på Punkgala 1April, den var två dagar till men, tyvärr, var jag uppbokad de andra dagarna!

Hann var på IKEA en sväng också. Såg många saker som jag ville köpa, men jag har ingenstans att ha allt. Men jag köpte några praktiska burkar, som jag inte riktigt har bestämt mig för vad jag ska ha de till. Men, dom är praktiska burkar som man både kan ta upp och lägga saker i... så det är inget stort problem!     

Hemma tog min underbara kusin hand om mina katter på bästa sätt. Det enda hon tyckte var jobbigt var att dom inte var keliga nog. Hon tyckte att jag hade stökigt hemma, så nu har jag städat lite. Främst är det på toaletten som slammar igen. Med 3 kattsandlådor och en tvättmaskin så blir det rätt trångt och sanden i kattsandlådorna dammar. Jag har provat flera olika sorters kattsand och det är faktiskt näst intill omöjligt att komma ifrån damm på ett eller annat sätt. Har någon ngt tips så ha i åtanke att jag har 4 katter och min stora skräck är att dom ska få för sig att kissa på andra ställen än just i kattsandlådan!

Det här med datorer är en ständigt återkommande orsak till dåligt samvete. Jag tillhör de där som kan sitta vid datorn i timmar och bara surfa runt på olika bloggar och leta efter saker som är intressant. Det gör att, ibland, det är andra saker som får lida för att jag inte har tid. Katterna har lärt sig det där med datorn. De generar sig inte. Dom bara lägger sig rakt över tangentbordet och Vips har dom all uppmärksamhet. En av mina katter har gjort det till sin plats att ligga mellan tangentbordet och skärmen. Ibland ligger han där fast datorn inte är på *ler*

   Fast oftast är han där när jag sitter vid datorn, med ena handen på tangentbordet och den andra på en mjuk gosig kattmage.

Några gånger har jag råkat ut för virus, såna stora som inte går att ta bort. Jag har haft det några gånger nu så jag sparar bilder och sånt som jag vill ha kvar på en speciell hårddisk och ser det mer som ett tillfälle att rensa bort allt man råkar samla på sig och egentligen inte behöver och det enda jag alltid svär över är alla mailadresser som jag för mitt liv inte kan komma på hur man sparar. De försvinner alltid! Så är det någon där ute som känner sig förbigången så kan jag bara säga...min dator har haft fluensan och inte hämtat sig än!

Tack för idag